Svensk-Etiopiska föreningen är en opolitisk, religiöst obunden vänskapsförening som bildades i Stockholm 1952. De breda och djupa kontakterna mellan Sverige och Etiopien, som grundlades redan på 1950-talet, är basen och den gemensamma bakgrunden för föreningens medlemmar. Även etiopier bosatta i Sverige har tillfört föreningen ökad kunskap och förståelse för Etiopien, dess land och folk.
Artikel om Björn Mossberg från Tenastelin nr 1 juni 2017. För att läsa hela Björn Mossbergs berättelse med många foton ladda ner denna pdf-fil. Text: Björn Mossberg/Pia Virving Bilder: Familjen Mossberg
Mellan 1982 och 1989 arbetade arkitekten Björn Mossberg på undervisningsministeriet i Addis Abeba. Där inom avdelningen för design av samtliga skolor och andra byggnader inom utbildningssektorn i Etiopien. — Jag var antagligen den inom svenskkolonin i Addis som reste mest i landet under de här åren, berättar han.
Han uppskattar att det blev cirka 3 000 mil om året. Under sina sju år i Etiopien besökte han samtliga regioner och det under den period då det var svårt att få tillstånd att resa vart som helst.
- Ministeriet ville att jag skulle resa så mycket som möjligt. Utbildning var högprioriterat och en förutsättning var att det fanns skolbyggnader.
På grund av säkerhetsläget gällde ibland enbart flyg. Till exempel när han skulle till Mekele, eftersom gerillan kontrollerade stora områden i Tigray. Under hela den tid Björn Mossberg och hans familj, som också bestod av hustrun Annette och sonen Erik, bodde i Addis var det utegångsförbud från midnatt till 05.00 på morgonen.
Mossberg, numera pensionär, har skrivit ner sina minnen från de sju åren och det har resulterat i en både fyllig och mycket intressant berättelse som spänner över både arbete och fritid (finns att ladda ner högst upp på denna sida).
Björn Mossberg var anställd av Sida som bilateral expert. Avdelningen SCMS, School Construction and Maintenance Section, som han tillhörde hade två arkitekter. Han själv och Ato Berhanu, en man i 40-årsåldern. Ytterligare en Sidaanställd, Göran Larsson,
arbetade med logistik.
Arkitektkollegan Berhanu blev inte gammal och dog efter att ha misskött sig och sin diabetes. Ethiopian Airlines vägrade ta med hans kista upp till Gonder, där han enligt tradition skulle begravas inom tre dagar. Att skaffa transporttillstånd under Mengistutiden var inget man gjorde i en handvändning, varför Mossberg erbjöd sig att frakta upp kistan i den tjänstebil han precis hämtat ut. Han fick snabbt tillstånd av säkerhetstjänsten. Omgivningen var skeptisk. Vägen över bergsområdet mellan Bahir Dar och Gonder var inte säker på grund av gerillans framfart, flera bilar hade gått på minor, människor hade omkommit.
- Jag fick rådet av militären på sträckan att inte skära kurvorna och att undvika det lösa gruset. Där kunde minor gömmas. Resan gick bra och utan incidenter nådde vi Gonders stadsgräns strax före solnedgången.
TV-tips
9 mar 21.00 samt Svt-play: ”Rebellkirurgen” SVTPLAY.SE
Föreningen bidrar till Aira-sjukhuset i Etiopien där den fantastiske doktor Erik Erichsen arbetat tillsammans med sin fru Sennait, och i denna fantastiska film får vi se hur han utnyttjar de minimala resurserna maximalt.
Utställning
Loulou Cherinet är en mångsidig konstnär med en betydande erfarenhet av konstnärlig praktik och utställningsverksamhet runt om i världen. Hon är utbildad i såväl Sverige som i Etiopien och arbetar i båda länderna. Loulou besökte oss på föreningens höstmöte i oktober och har nu sin första soloutställning på Moderna Museet med vernissage på fredag 10 mars.
Utställningen pågår fram till den 18 juni.
 |
Svensk-Etiopiska föreningen är en opolitisk, religiöst obunden vänskapsförening som bildades i Stockholm 1952. De breda och djupa kontakterna mellan Sverige och Etiopien, som grundlades redan på 1950-talet, är basen och den gemensamma bakgrunden för föreningens medlemmar. Även etiopier bosatta i Sverige har tillfört föreningen ökad kunskap och förståelse för Etiopien, dess land och folk. |
Föreningens syften är
- Att främja goda relationer mellan Sverige och Etiopien.
- Att förmedla saklig och relevant information om Etiopien, i första hand i svenskspråkiga sammanhang.
- Att delta i aktiviteter som har till syfte att främja kulturell förståelse och utveckling. Detta förväntas ske med de resurser som står till buds d.v.s. genom frivilliga insatser av föreningens medlemmar och ekonomiska resurser.
- Att utgöra en neutral mötesplats för Etiopien-vänner oberoende av ursprung.
Föreningens ambition är alltså att förmedla bilden av ett annorlunda Etiopien. Ett land som har en rik och intressant historia, spännand e kultur och fantastisk natur. Ett land sammansatt av stolta människor från många olika etniska grupper som trots kolonisationsförsök lyckats bevara sin självständighet.
Svensk-Etiopiska Föreningens verksamhet baseras på vår– och höstmöten med aktuella föredrag, etiopiska måltider och trevlig samvaro med inslag av etiopisk musik dans, konst m.m. Den mycket uppskattade medlemstidningen Tenaestelin trycks i två fylliga nummer per år och innehåller initierade originalartiklar som belyser Etiopien förr och nu. Via föreningens hemsida www.svensk-etiopiska.se förmedlas löpande information om föreningen och dess verksamhet. Vi finns även på Facebook.
Föreningen har idag ingen kapacitet att medverka i biståndsverksamhet, men den stöder ekonomiskt olika projekt inom skola, sjuk– och hälsovård, naturvård m.m.
Medlemsavgiften är 250 kr per hushåll och år. Avgiften betalas till föreningens
plusgiro 45 97 88 — 6 Svensk-Etiopiska Föreningen.
Glöm inte att uppge namn och adress som meddelande på inbetalningen
För mer information om Svensk-Etiopiska Föreningen — kontakta styrelsen via kontaktformuläret som du hittar i menyn ovan eller per e-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
